Behov

Ibland får man inte allt man vill eller känner att man skulle behöva. Så känner jag nu, men jag vet att jag kanske får det så småningom om jag bara väntar. Det är inte alltid som två personers behov går ihop.

Sen har jag andra behov. som att göra mig själv nöjd genom att uppfylla de krav jag sätter på mig själv. Men vädret är fint.. vädret är jättevarmt. Så istället för att skriva har det blivit städning. Och snart iväg å bada med Familjen jag bor hos, barnen blev glada när jag ville följa med. Sen picnic i Drottningholm. Med en ny bekant. Som knappt pratar svenska. Men det är bara att damma av engelskan. det blir nog bra.

Känner att jag kanske behöver ta den här dagen åxå att bara låta gå. Låta den vara sommar. Men snart måste jag sätta igång på riktigt för att inte må dåligt över mig själv.

Jag kanske borde börja med den där listan över förlag... Smygstarta lite.
Och göra en superenkel tidslinje över boken. hmm.. men nu ska det badas. (duschas först för jag vill ha snyggt hår när jag ska till drottningholm å hälsa på sessorna :P så får låta bli att blöta håret när jag badar :P )

Det gungar...

I förmiddags mötte jag upp storebror+ flickvän+ polare i stan och seglade med dem ut till där de har båten. Solen sken men det var för lite vind, så det blev till att gå för motor i början. Sen kom vinden igång och jag tror vi var uppe i 5 knop som max. Jag tog ett kort dopp, kallt i vattnet. Fast egentligen inte, men det kändes som det, antar att det var för att jag var så uppvärmd av att ha suttit i solen länge.

Såg när jag kom hem att jag fått färg på magen.
Ligger på sängen nu med datorn i knät och det känns som att allt smågungar litegrann...

Ligger och undrar varför kärleken gungar. Jag förstår inte riktigt. Och även om jag försöker kan jag inte riktigt följa vågorna utan att hamna i otakt eller bli blöt eller nåt annat.
Vaknade tillsammans i lördagsmorse, eller rättare sagt. jag vaknade när han gick till jobbet. Sen dess har jag inte hört något. Jag vet att han jobbat hårt, säkert väldigt trött, säkert inte haft koll på telefonen. Jag sa ju dessutom att vi inte ska höras för att vi borde eller måste utan för att vi vill. ... Men... jag kan ändå inte låta bli att känna att ett sms skulle gjort allt mycket lättare. Jag vill ju inte ställa några krav, inte ha några förväntningar.. men jag kan ju inte låta bli att hoppas. inte låta bli att vilja höra ifrån honom.

vet inte ens om jag vill ha ut det här på bloggen... men skriver ändå. vill inte tjata sönder mina vänners öron för mycket... godnatt

jag har din lukt älskling

Det är ett tag sedan jag skrev nu.
Jag har varit iväg till Gotland några dagar. Några ord om gotland: Hav, stenar, landet, promenader, sandslott, sol, myggbett, solexem, solbränna, god mat, bra sällskap, james hollingsworth, köpa nya solglasögon och nya kläder, klippa och färga håret, tvätta bil, får, semester.

Senaste tiden har jag haft lite problem med kärleken och nu är första gången på länge som jag börjar känna mig avslappnad. Vi hade ett samtal igår och kom fram till något som jag tror kan fungera, jag hoppas det.

Det jag egentligen ville skriva, även jag är rätt säker på att D inte läser bloggen, är att jag lånade hans deo i morse när jag duschade. Och nu luktar jag som han gjorde igår när jag låg på hans arm och allt kändes bättre än på länge.
tänk vad en deo-lukt kan göra :)

Nytt avsnitt i dinos såpopera?

Nej...
jag tror inte det.
Men det är upplagt för det.

Ni som vet, ni förstår.

Varför utsätter man sig själv för vissa situationer när man vet att det kanske inte är det lättaste å bästa man kan göra? Men jag vill inte se det så, hoppas att ingen inblandad ser det så. Jag vet vad jag vill och då får jag ha det i huvudet, så blir det lätt.

Shit vilket flum inlägg....
Jag borde egentligen packa inför gotland men det tar emot. Det får bli ett avsnitt scrubs till.

dröm: kidnappad av hantverkare.

I natt drömde jag:

Jag bodde i en liten stuga, precis som jag gör på riktigt, i ett villa område. Och det var hantverkare som hade arbetat på tomten, stora huset eller i närheten. Så var det sen kväll och jag kom hem och skulle lägga mig och sova. Men snart märker jag att det är något som inte stämmer. Det är en massa små saker som är fel inuti huset. Saker står på fel ställen. Fönstrena vill inte stängas ordentligt hur många gånger jag än försöker och tycker att de verkar stängda. Lamporna i taket, det är en lampa med tre spots precis som på riktigt, går inte att släcka som vanligt. Jag trycker på olika strömbrytare och de släcks och tänds oberoende av varandra, det går inte att släcka alla tre samtidigt. Det börjar bli obehagligt. Jag börjar tänka att hantverkarna har vart inne i min stuga, att de fifflat med fönstrena och elen till lampan. Allt är väldigt konstigt.
Det har blivit väldigt sent och det är mörkt ute. jag vågar inte gå ut utan försöker krypa ner i sängen och sova, det är svårt.
Jag minns inte om jag ringde till mamma på kvällen eller morgonen efter men det blev bestämt att hon skulle hämta mig tidigt på morgonen.
Morgonen efter går jag ut och börjar gå genom villaområdet för att möta henne när hon kommer med bilen. När jag går där är jag helt säker på att jag kommer bil plockad av hantverkarna. Jag kommer bli kidnappad, jag vet det med fortsätter gå och hoppas att mamma ska hinna fram med bilen. I den här drömmen kan jag tillägga att mamma har väldigt mycket sin yrkesroll som är polis, inte så mycket som mamma.
Några hus bort så står en stor skåpbil där fyra av hantverkarna står och lastar i/ur saker ur bilen. Jag tänker att nu händer det. Men de reagerar inte, de bara nickar som för att säga hej och jag går spänd förbi. 50 meter bort kliver två andra ur en röd lite äldre bil, typ en sån gammal kantig volvo. De ställer sig bredvid varandra vid bilens baklucka precis när jag hunnit fram till dem. De tittar på mig. Jag tittar uppför gatan efter mammas bil, som inte syns till. De säger något i stil med att jag 'vet', att jag blivit 'tillsagd' och att jag ska sätta mig i bilen. Mammas bil syns fortfarande inte men jag vet att hon är på väg, och det är inte så långt att åka. Så jag försöker köpa mig lite tid genom att säga att jag inte alls tänker sätta mig i bilen.
sen är det lite grumligt, inte säker på om jag springer, blir fasthållen, mamma kommer eller vad som händer. Men plötsligt är jag inne på tomten till en villa och där är flera poliser. De har precis fångat upp en bomb från botten på en pool. Och de sätter även handfängslen på hantverkarna och kör iväg.
Lite grumligt igen
Tillbaka i min stuga med en kvinnlig och en manlig polis. jag berättar om alla konstiga saker och visar hur en sko ligger i en glasburk på min säng. Glasburken står vanligtvis på byrån innanför dörren med nycklar etc. i. De tror att det finns män utanför eller i närheten som kommer försöka komma åt mig igen. Den kvinnliga polisen går. tror det var för att ha koll ute med några kollegor eller för att prata med de killarna som de tog in när de försökte kidnappa mig. Den manliga polisen stannar för att hålla mig sällskap.

det är BARA jag å Timpo som får pankakor!

Jag drömde i natt...
hade precis flyttat in i en lägenhet som inneboende. ganska skuffig lägenhet.
sen satt jag på balkongen och målade på en jättestor tavla. Men han som hade lägenheten stod där ute och sköt småfåglar. Han sa att det gick inge bra för honom när jag var där ute. så jag sa att jag kunde gå in i stället, och gjorde det.
Men där inne fanns ingen bra plats att ställa tavlan så att jag kunde fortsätta måla. Vart jag än ställde den bågnade den för den var så stor och det jag ställde den mot var för litet.
Sen var det morgonen efter. Vi stod i köket, jag, han som sköt fåglar, hans vänner och en liten pojke. Jag skulle göra amerikanska pannkakor och sa att DET ÄR BARA JAG OCH TIMPO SOM FÅR PANNKAKOR, INGA ANDRA. Sen viskade jag till en sunkig tjej som stod där att jo jag vet att hon kommer bli avundsjuk för att hon vill men inte får några. Timpo var den lilla pojken.

sen vaknade jag.

vem är knäpp?

Jag är knäpp
du är knäpp
hela världen är för fan knäpp!

Varför du och hela världen är knäppa orkar jag inte gå in på här.
Men jag är knäpp för att jag kanske är dum nog att aldrig lära mig vissa saker. jag är kanske knäpp för att jag är naivt hoppfull och för att jag är envis.
Men mest av allt är jag nog knäpp just nu för att jag sitter med en tjock svensk/engelsk ordbok, en lika tjock svensk synonymordbok och en vanlig svensk ordbok - och känner starkt att jag behöver fler ordböcker. En större svensk och en engelsk synonym. sen skulle jag vilja ha en med rimm, om det finns... Tror jag ska ha ett korsordslexikon någonstans åxå. Den kan vara bra till ordlekar, den måste jag hitta!

Dikterna är nu uppe i 232 (har ca 20 utkast så det kanske slutar på 240)

jag har nästan 2800 sidor ordbok sammanlagt och JAG BEHÖVER MER!

välsmakande formuleringar

Det regnar inte idag - eller jo vänta... det gör det visst. Det strilar ner utanför ena fönstret, så fint regn att det knappt syns. jaja...

Kan lägga till att det är idiotiskt att försöka ta sig igenom dagen utan verktabletter. Gick fram till kl 12. Sen började jag må illa. Mensvärk är alltid lika trist.

Sitter fortfarande med mina dikter och tänkte lägga ut lite formuleringar jag tycker om. Den första är inte min utan skriven av en annan, men är del av en dikt. Resten är mina och från dikter de med såklart.

Något som betydde
Ungefär samma sak
Fast på mitt språk


"Din nakna hud bar spår
Av vattendroppar"

"Snälla kyss bort mina
Osynliga tårar som rinner"

"Mina ögonlocks insida är tatuerad
av min egen skräck."

"Att passa spikarna i såren
kanske fyller hålen,
men det kommer inte läka bra."

"Vi säger ingenting.
Men kommunicerar i mängder."

"Med iskalla fötter gick hon
på hans redan ansträngda nerver
Hon tyckte han behövde kylas ned."

"och din röst förändras i tystnaden"

Kommer det regna imorgon också?

Det regnade igår morse när jag vaknade
det regnade igår när jag cyklade till tunnelbanan
det regnade igår när jag och D gick på stan
det regnade igår när vi åkte hem, när vi åkte in igen och hem igen från stan.

Och gissa vad?

Det regnade i morse när jag vaknade
det regnade när jag åkte hem
det regnade när jag gick för att bowla med familjen
och det regnade när jag kom hem

Nu är det mörkt. Så jag ser inte om det regnar.
Men det lät nyss som att någon möblerade om på vinden, så jag antar att det blåser. För jag har ingen vind som någon kan vara och möblera om. Men jag har grenar som slår emot husets väggar och tak när det blåser.

Trots vädret känns det ganska bra. En del funderingar och problem känns lite bättre efter att de ventilerats och en sätt att eventuellt göra situationen bättre ska prövas. Och jag har kommit igång med arbetet med diktsamlingen. Håller just nu på att gå igenom alla. 35 av 227 är klara. Förhoppningsvis plockas skrivaren fram imorn eller på tisdag.

Diktsamlingen är på gång

Nu har jag äntligen kommit igång med arbetet för att få till en diktsamling.

Alla dikter är i ett dokument, nu ska jag gå igenom dem. Jag brukar inte tycka om att ändra i gamla alster men jag ska kolla lite snabbt om det är nåt litet som kan ändras och förbättras. Men skulle säkert kunna skriva om hälften men på ett sätt känns det som att jag inte respekterar den gamla mig. Den som skrev dem, och situationen då de kom till.

Samtidigt har jag samlat alla utkast. Ska försöka skriva klart dem. I alla fall några av dem. normalt sett skriver jag klart dikterna ganska fort. Några av utkasten känner jag väl igen, jag trodde att de blivit klara dikter.. men tydligen inte.
(En som jag skrivit klart är Flickan från norr och pojken. Den är från när jag såg ett par som skulle med samma buss som mig. Så kom det som en liten historia till mig)

En pärm, papper och ny färgpatron till skrivaren är inhandlat. Snart ska alla mina dikter granskas och kommenteras av några som ställt upp på att hjälpa mig välja vilka som ska vara med i samlingen.

Sist men inte minst måste jag ta tag i frågan hur, vart osv. de ska tryckas.
Vad gäller hos olika förlag, hur funkar det? Sen finns vulkan.se men det finns frågetecken även där...

Ont.

För några dagar sen hällde jag i mig 4 liter laxermedel som smakade fruktansvärt äckligt. Dagen efter var jag till läkaren och gjorde en väldigt otrevlig koloskopi. De fick ge mig morfin för att jag skulle orka. Men de sa att tarmarna såg bra ut så vi får väl se om proverna de tog visar något. Efteråt mötte jag D för att äta lunch. Han skrattade åt mig och tyckte jag var konstig. Morfinet höll nog i sig ett tag för sen gick jag hem och sov några timmar.

Det var det första ont.
Det andra ont tror jag inte morfin skulle bita på. Och när jag behöver det som mest inser jag att jag knappt har några riktiga vänner längre. Jag vet inte vart de tagit vägen men de finns inte längre, i alla fall inga i samma stad som mig. Eller jo, Bettan finns.
Hur som helst så står jag i en situation där det känns som att jag inte kan göra något för att påverka. Det kan fortfarande vända och bli bättre. Men det kan också gå totalt åt skogen. Och jag vet inte om jag klarar det. Om jag har styrka nog kvar att hantera det om jag blir så förstörd. Så nu sitter jag som ett mongo med tårar som aldrig slutar och kan inte låta bli att tänka på det värsta möjliga. Hur mycket jag än försöker är det svårt att lägga det lite åt sidan och fokusera på något annat. Så här sitter jag och hoppas med hjärtat krampandes.

Sommarlov/ tid för skrivande

Nu är terminen slut och jag har gjort sista tentan. Jag satt nästan de fem timmar som var tillåtna och jag svarade på alla frågor. Svarade till och med ganska bra på alla utom en tror jag. Så det känns som att jag kommer klara den. Svaret kommer om några veckor så fram tills dess kan jag, om det nu inte gick bra, iallafall leva med illusionen om att det gått bra.

Sommarlov? nja.. inte riktigt. På ett sätt är jag fri att göra vad jag vill hela sommaren. Men jag har ambitioner som jag själv satt upp. Måsten om ni så vill kalla dem det. Min pojkvän sa att jag kan ta det lugnt i några veckor men jag känner inte att jag kan det. Jag har bestämt mig för att leva på mina sparpengar hela sommaren för att kunna få tid att skriva (och lite annat kreativt samt lite slö-sommarlov-semester). Men om jag i slutet av sommaren inser att jag inte hunnit göra en bråkdel av det jag tänkte (skrivmässigt) så kommer jag tycka väldigt illa om mig själv.
Visst, visst det kanske är så att jag behöver semester och samla kraft och slappna av efter ett års studier.. men.. nja. Mina krav tillåter inte att majoriteten av sommaren går till sådant.

Sista tentan var den 4:e och jag ska till läkaren för en undersökning den 10:e. Så efter den 10:e skall jag definitivt komma igång. Lättare och bättre att ta någon/några dagar ledigt när jag känner att jag förtjänar det istället för att som nu känna att jag vill och borde komma igång men inte riktigt orkar och därför blir inget gjort samtidigt som jag inte kan njuta fullt ut av 'ledigheten'.

När jag sitter och skriver det här så inser jag att jag har höga krav på mig själv inför den här sommaren. Det visste jag redan men frågan är hur höga de är och hur sunda. Jag får försöka hålla ett öga på mig själv.

Det regnar ute idag och jag är inte särskilt peppad eller inspirerad att plugga.
Det är kallt i pepparkakshuset och det är dags att sätta på elementen lite.
Igårkväll hade jag en stund med kaos i huvudet

och så vaknar man till blä-väder

och skriver Lilla ångest