lördag, juli 05, 2008

Pillerfikus och kärleksfunderingar

Jupp - det finns en växt som heter pillerfikus, självklart var jag tvungen att köpa en, den är ganska söt.

Jag var ute med A igår och vi kom in på det eviga ämnet kärlek. Vi kom fram till att vi är väldigt olika, om man ska överdriva det har jag kysst hälften av killarna i en storstad och hon hälften av killarna i en liten liten byhåla. Men jag är en slampa med principer! ( haha (pussas är en sak - vet inte om man blir slampa för det)). Gamla förhållanden, flirtar och liknande drogs upp och jag började fundera - vad är kärlek egentligen? När älskar man någon?
Vore för lätt om det fanns enkla svar på de frågorna men om man jämför de första killarna jag var''tillsammans'' med i 12-14års åldern och de jag haft förhållanden med nu 8-10år senare... ...Det är inte ens i närheten av samma sak, fast ändå är det på något sätt det. Ett pirr någonstans, närheten man längtar efter, den man träffar och delar med, den man inte vill vara utan.

*funderar*

Men för att älska någon krävs så mycket mer än allt det där. Jag tror inte att Viljan har något att komma med. Man kan ha det hur bra som helst tillsammans utan att man kommit till stadiet att man älskar varandra, om man någonsin kommer dit. Men om man väl älskar någon riktigt riktigt djupt tror jag inte man kan sluta, det är magi. En magi man tror man funnit ibland men som ibland visar sig vara ett simpelt korttrick istället. En magi som när den är verkligen dyker upp vänder världen upp och ned. Men det finns aldrig några löften om lycka. oavsett så har inte Viljan något med saken att göra men det har däremot Tiden. (självklart har dina handlingar å val med saken att göra men de är inte de som bestämmer, de bara underlättar eller försvårar).

Kris kommer på besök efter 2 år

Han är på väg hit.
2 år har jag väntat på det här.
2 år av funderingar, känslomässig berg och dalbana, många tårar och frågetecken.

Oavsett om vi, eller jag vågar försöka, eller om vi bara får chansen att prata igenom allt så jag får ett ordentligt avslut så ska det bli skönt. Fast ska jag vara realistisk så lär inte förbannelsen lyftas bara för att vi ses. Men det kanske blir lättare. Efter att han vänder allt upp å ned igen - världen lär bli så på söndag.
Jag vet inte vad jag känner. Jag har ett eget liv nu, jag kan inte bara släppa allt. Det finns andra jag bryr mig om också.