En toapappersrulle i skolväskan och en förvandlad femåring

Jag är förkyld.

Men jag tog mig till skolan imorse och blev bara lite sen. Med tanke på hur jag kände mig igårkväll och när jag vaknade stoppade jag ner en hel pappersrulle i väskan. Det känns lite bättre nu när jag vet att kvällen kommer bestå av glass med banan och chokladsås och en film (och lite plugg om jag känner mig duktig).

Vet ni hur mycket attityd en femåring kan ha?
Massor!
På väg hem från dagis, eller det började nog innan vi han utanför grindarna på dagis, så vart vi osams. Hon ville leka med någon kompis men jag sa nej eftersom jag inte mådde bra och därför inte orkade ha med några fler barn hem/prata med några föräldrar till ett barn som inte ens gick på samma dagis för att hon skulle få leka där. Så det blev gnäll, skrik, tjat och hot om att bråka hela dagen om hon inte fick som hon ville. Gissa vem som är envisast? Jag. Speciellt eftersom jag anser att ett barn som kommer med attityden att hon inte ska lyssna utan anser att hon är den som bestämmer, försöker med taktiken "om inte jag får så kommer jag...", tjatar, skriker och gråter - av ren princip inte ska vinna när den vuxna sa nej från början.

I med mat och ut i trädgården så var det ganska lugnt sen. Det intressanta är att när Pappan kommer hem och jag berättar att jag och femåringen inte riktigt var 'överrens' tidigare så blir hon otroligt lik en ängel. Eller hon försöker iallafall. Står stilla när hon pratas med (för en gångs skull), får hundögon och svarar i ett väldigt snällt och lågt tonfall. Vart tog det tidigare skrikande monstret vägen som hade ögon som ena sekunden sprutade tårar och den andra sekunden sköt blixtar?!

Som sagt. Det är väldigt skönt att få sitta i mitt tysta pepparkakshus. Nu ska jag viga 80% av den resterande kvällen till att känna mig förkyld och låtsas att jag därför slipper göra något vettigt.

en lång dag som inte är slut än

I förmiddags så åkte jag med D till Skanstull där han skulle leta efter en vit vägg han blivit tipsad om. Efter en liten promenad hittade vi platsen som skulle tjäna som miljö/bakgrund för ett foto-jobb han skulle göra senare på dagen. Men för att se hur bra platsen skulle fungera fick jag leka prov-modell. Så nu finns det ett gäng bilder på mig. Några blev nog rätt ok. Fast jag var trött och osminkad. Det var lite roligt. Jag ska se till att få några av bilderna så kan ni kanske få se sen.
Och D är så underbar! Jag har varit lite nere några dagar men nu känns allt fantastiskt igen, tänk vad en person kan göra stor skillnad!

I skolan somnade jag. Det var en sådan dag. Det var riktigt illa för det hjälpte inte ens att virka.Så jag minns inte så mycket av det som sas...

Sen när jag kom hem och gick runt hörnet på villan ser jag två grabbar stå och arbeta. De hade grävt en gång i marken mellan villan och mitt pepparkakshus. Jag visste ATT de skulle fixa så att jag får nya element som får värmen från varmvattensystemet i villan. Men inte NÄR. Som tur var grävde de bara ner rören så de går in i källaren nu. Elementen kopplas in i stugan först i sommar.

Men innan jag fick veta att grabbarna inte skulle in och arbeta i min stuga idag så passade jag på att städa. För det känns bättre om det ser bra ut inne om främmande personer ska in och grejja. Så jag diskade och skulle göra rent spisen... och hittar en fläck som jag tycker ser precis ut som ett litet ledset ansikte. Ni ser väl de ledsna ögonen, näsan och örat! Jag tycker den är underbar!



Nu kom mamma precis. Vi ska äta och titta film. Sen ska jag kanske på en releasefest för en reggaetidning ikväll. Igårkväll var vi på Promoe's releaseparty.

ABCD (A? - Betyg - Choklad - David)

Hur mycket jag än tänker kommer jag inte på något på bokstaven som passar in i det här inlägget. Men vi kan säga "aaah" som i aaah... så var nyårslöftena ja! Det har blivit dags att påminna mig själv om de löften jag gav mig själv. Kommer du ihåg ditt nyårslöfte? Håller du dig till det?

Jag har äntligen fått svar på omtentan i juridik och jag klarade den med ett B! (A är bäst och E är godkänt, så jag är mycket nöjd!)

Igårkväll kom David förbi med choklad. Finns det något bättre än choklad och en snygg kille att krama när man är lite pms-kossig? Han är underbar!

Underbara internet!

Det här inlägget är en 'hyllning' till youtube och p3. De förgyller en pms-kossas vakna tid (jupp det är den tiden i månaden igen).

Youtube
Häromkvällen så fastnade jag på youtube och tittade på videoklipp från Talang 2009 och här är mina tre favoriter, klicka på namnen så kommer ni till youtube!
Knäckebrödsdansen.
Väskmannen
Erik Linder (som jag har gemensamma bekanta med, så honom har jag träffat några gånger. Så honom ska vi hålla tummarna för!)
Ni kan även titta på hans egna video som jag tycker är bättre än Talang 2009 videon med honom.

P3
P3 har förutom alla sina vanliga musik och humor program även ett program som heter P3 dokumentär. Och det bästa av allt är att det går att ladda ner till MP3n så nu ska jag lyssna på dokumentärer på väg till å från skolan. Mycket bättre än min vanliga gamla uttjatade musik :)
..

Kjollängd

På radio sa de att kjollängden brukar ha en relation till det ekonomiska läget...

Sittandes vid busshållplatsen igårkväll på väg hem från en sjuk pojkvän (som kanske smittat mig, känner mig lite halvhängig, eller så är jag bara trött... back to the story). när jag satt där kom en röd gammal bil och ut kliver tre grabbar och två tjejer. Ingen av dem var i närheten av att vara attraktiv men de tyckte säkert att 'åka bil och stå vid brommaplan och röka och hänga vid bilen' var ett bra sätt att roa sig en fredagskväll, vad vet jag. Hur som helst, de småtjocka tjejerna hade svarta tjocktröjor med tribal/flames-mönster och kjolar. . . korta kjolar. . . korta som i: Men herregud skaffa en kjol som är lång nog att täcka trosorna och visa mindre feta ben!
Nu såg jag inga trosor, men det var inte långt ifrån.

Annat:
Det går rykten om att svaret på juridikomtentan kommer först på måndag. Vilket är väldigt frustrerande då jag väntat på svar i över tre veckor och vill veta att jag klarat den. Vore skönt att slippa tänka på den mer!

Urinvägsinfektionen jag trodde jag lyckats bota med tranbärsdricka är visst inte alls botad, blir till att köpa mer sur tranbärsdricka :(

Nu när det börjar bli sommar känns det extra mysigt att bo i en stuga. Häromdagen var jag ute och högg ved (till bastun) och tvättade fönster. Nästa varma dag ska jag skrubba utemöbler så jag kan sitta utanför och plugga :)

Sist men inte minst så har jag kommit fram till att jag inte orkar skriva om allt jag sa att jag ska skriva om i förra inlägget. Men D's familj var trevlig. Den andra middagen med min familj kändes lite för mycket som en lek i en sandlåda för att man skulle orka. Det är väldigt intressant hur en grupp relativt vuxna människor kan prata så mycket utan att egentligen säga något vettigt till varandra. Det var mest konstant munhugg hela tiden.
Vad mer? Jo, jag har färgat håret. Så nu är jag mörkhårig igen. Jag och D har haft en del diskussioner om frisörer men jag tycker fortfarande att det är billigare, roligare och man har mer kontroll och kan inte skylla på någon annan om det blir fel om man gör det själv.

nytt inlägg kommer snart

jag har tänkt skriva i flera dagar nu men inte blivit av. snart kommer ett ordentligt inlägg om påsk innehållande: träffa D's familj för första gången, min familjs konstanta munghugg, ledighet.
Plugg
Leka frisör
Fönstertvätt
och säkert något mer...

Jag tror jag har fått en släng av...

fulhet...

Jag är missnöjd och undviker spegeln.

Är rätt sugen på att ta fram saxen och klippa av allt hår men tror inte att det skulle hjälpa just nu.

Hoppas att det går över snart, fulhet är inget roligt att ha :(

.

En liten släng av cancer hade väl vart roligt?

Eller något annat spännande. Nu känns det som att jag bara går till läkaren, han/hon petar på mig och ställer några frågor för att sen skicka hem mig. Alt skicka mig att lämna lite prover. I dag var jag på St: Görans och ska tydligen få en kallelse och komma tillbaka så de kan undersöka mina tarmar (blir nog sådär lagom mysig undersökning :( ...)
Det hela började med att jag är sjuk väldigt ofta och trött. Så togs det lite prover och så fick de för sig att fokusera på mina tarmar. Det kan hända att jag har ärvt en inflammatorisk tarmsjukdom av min mamma. Men läkaren jag träffade idag verkar inte tro att de kommer hitta nåt men vi ska ändå göra en utredning.
Jag är lite småhypokondrisk och tycker det vore skönt om de kunde hitta nåt så det går att göra nåt åt det. Eller så att jag iallafall har något att skylla på som gör att kroppen inte orkar hålla sig frisk och förklarar varför jag ofta är så trött.

jaja.. gnäll gnäll... dags att plugga igen.

Trötthet

Jag börjar lessna på att vara trött. På att somna på föreläsningarna på universitetet. På att somna när jag försöker läsa kurslitteraturen. Och i Lördags somnade jag på bion, fast det var en bra film som jag väldigt gärna ville se.

Det finns en typ av trötthet som inget biter på. Det hjälper inte vad jag än försöker; dricka, äta något, skriva, rita, skriva sms, spela på mobilen, nypa mig själv, spärra upp ögonen, försöka fokusera intensivt, ändra ställning.
Vill kroppen stänga ner så gör den det ändå. Jag tror jag lyckas skriva när jag koncentrerar mig fast dimman sveper in. Efteråt ser jag att bokstäverna är väldigt små och ordet slutar i ett vågigt streck...
Dimman är den känslan som kommer medan jag är vid medvetande och själv inser att nu kommer jag somna, det blir suddigt. Oftast kan jag titta men ögonen går i kors och det går inte att få någon skärpa i det jag ser. (Men jag kan fokusera halvt med ena ögat och skriva ett ord eller två innan det går åt skogen). Ofta så blundar jag nog bara en sekund eller två innan jag lyckas ta tag i mig, eller rycker till och bestämmer mig för att 'nu måste jag klara det här, åtminstone hålla mig vaken till rasten'. Men tyvärr håller det sällan en minut ens (jag har nog ingen direkt tidsuppfattning i de här lägena) tills dimmar sveper in igen.
Det lustiga är att jag kan känna mig ganska pigg och bestämd på att fokusera efter att ha 'ryckt till' efter att ha blundat. Men så plötsligt inser jag att hjärnan inte vill registrera syn- eller hörselintryck ordentligt längre. Och så går det om och om några gånger.
Ibland somnar jag mer ordentligt, ibland tillåter jag mig det och det kan faktiskt hjälpa så att jag håller mig vaken efteråt.

Att sitta och stödja huvudet i handen med huvudet lite vridet från läraren är en klassiker, speciellt om man sitter långt fram. Lite onödigt att visa för mycket att mina ögon växlar mellan att vara med i vad som händer - irrar runt och tittar i kors - halvslutna och blinkande - blundar - och om och om igen.
Av klasskamraterna vet jag inte hur många som ser mig. Det händer att jag får kommentarer. Men det är nog mer de gånger det inte är så långa kamper mot dimman utan jag somnar och rycker till ordentligt för att inte ramla av stolen-typen.

Det finns en äldre kvinna i klassen som brukar säga att hon tycker synd om mig för jag alltid verkar så trött. Idag kom vi in på ämnet igen. Och hon frågade om jag verkligen vill studera det jag gör. Och det vill jag. Det är det som är så jobbigt. Att det kan vara intressant och jag verkligen vill - men inte kan hålla mig vaken.

Förhoppningsvis hjälper järntabletterna jag fått utskrivna. Sen kanske läkaren kan säga nåt vettigt på Torsdag.

vår, vänner och DI-fest

i omvänd ordning:

DI-fest - är samma sak som mellanstadiedisko fast för vuxna... på dramatiska institutet. Gud vad trist det blir när man knappt känner någon och ljudvolymen är för hög för att det ska gå att prata. Men men.. jag kom iväg på nåt iaf.

Vänner - igår hade jag en dag där jag blev besviken på de jag tror är mina vänner. Och tankarna snurrade igång och jag såg bara dåliga saker... men idag ska vi grilla i solen så det blir nog bra.

Vår - när jag gick genom villaområdet på väg hem i förmiddags så krattar folk löv, de tvättar bilen och solen skiner. Det har blivit vår på riktigt. Det är så härligt!