Besök i barndomshemmet

Jag tog bussen ut till pappa idag.
Tyckte det var dags att hämta mitt julpynt så att jag kan få lite julstämning hemma i min lilla stuga. Och eftersom jag tyckte det kunde vara lite elakt att åka ut å hämta å åka direkt igen så föreslog jag att han skulle bjuda på middag. Vi umgås ju aldrig annars.
Vid bordet ser jag att pappa har en ring, det har kvinnan som bor med honom också. Lika dana. Har dom förlovat sig? Jag skickade ett sms till lillebror och frågade men har inte fått något svar, och pappa nämnde inget han heller.. jaja..

Efter maten tar jag chansen och får skjuts med mellanbrorsan, som jag egentligen inte heller har så bra kontakt med. Men det var en bra ursäkt att kunna åka därifrån snabbt istället för att bli kvar på kaffe och komma hem sent. När vi går säger pappa att vi är välkomna när som helst att hälsa på. Vi är alltid välkomna, inte bara om vi behöver hämta eller göra något därute.

Men vad han inte förstår är att jag hade ångest redan på vägen ut dit. Visst vill jag ha någon sorts relation till min far men någon gång om året är alldeles lagom, gärna korta stunder.
Har iallafall lovat att komma ut på middag när han fyller år. Men det blir bara pappa, hans kvinna och mellanbrodern. Yngsta och äldsta är bortresta. Kanske jag kan hitta en godtagbar bortförklaring...