Jag tror jag hör PMS-kossans råmande på avstånd. Enligt almanackan är det dags igen, vi kvinnors förbannelse. Känner att jag har inte tid med sånt, jag kommer behöva tokplugga hela veckan om jag ska klara inlämningen på fredag.
Men jag börjar känna att humöret svänger. Inget speciellt egentligen men känslan av ledsamhet finns runt knuten och jag vill helst av allt bara sitta i någons famn. inte behöva tänka eller göra något utan bara slappna av och känna mig ompysslad.
Kan visserligen vara stressen som gör det åxå. Men men... God natt
läs Närhet
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar