Första veckan med uppehåll

Det har inte riktigt hunnit sjunka in att jag inte ska gå till skolan på över ett halvår. Jag känner dock att jag börjar känna ett lugn och ett hopp om att det kommer bli bra. Jag har börjat påta lite hemma och ska fortsätta nu i eftermiddag.
Igår var jag till Vallentuna och sov kvar, det var mysigt. Hade dock hoppats på att komma hem tidigare men jag vaknade inte när klockan ringde och sen var det lite trevligt att ta det lugnt i morse. Få lite tid att prata med B, då det var mycket annat på gång i huset igår.

Dags för lunch.

2010 - ett nytt år

I fredags hade jag min sista dag på universitetet då jag bestämt mig för att ta uppehåll en termin. Så nu försöker jag ställa om till den nya vardagen. Närmaste tiden är det främst tre saker jag ska försöka göra: Få ordning i stugan (dvs. byta ut möbler, rensa, strukturera om), söka jobb (allt möjligt, bara jag får in lite pengar) och försöka komma igång med skrivandet igen.

Samtidigt som jag är förväntansfull inför allt som det här dryga halvåret kan föra med sig så är jag nog lite orolig. Orolig för vad som kan hända. Förhoppningsvis lär jag mig något bra av att släppa på tryggheten.

Över jul var jag och min älskling i Jordanien. Det var en bra resa. Framför allt för förhållandet. Jag är så lycklig att han fortfarande är med mig, även när jag har dåliga stunder (som idag). Snart ett år nu :)

Känner att jag börjar flyta iväg nu, massa att skriva men ändå inget särskilt. Blev arg på mamma i telefonen nyss och skrev nåt om det. Skönt, för jag har inte skrivit så mycket senaste tiden och det är dags att komma igång igen.
Dikten: Avslutad konversation
.
.

Blogga bra men plugga bäst ... eller hur var det nu? måndag 14dec 09

Blogga bra men plugga bäst ... eller hur var det nu?
Jag HAR faktiskt fått lite skolarbete gjort. En hel del tid försvan till att försöka rädda en biblioteksbok genom att lägga papper mellan varje sida. Jag tappade den nämligen i mitt avsvalnande fotbad... hoppas hoppas att den ser tillräckligt ok ut när den torkat så att jag inte behöver ersätta biblioteket. *håller tummarna*

I förmiddags skaffade vi visum till jordanien. Det ska bli så skönt att komma iväg lite. få semester och få resa med älsklingen.
På morgonen hade jag ett möte med en person och försökte få lite hjälp att lösa mitt uppehåll eller ej dilemma. Hon ska bu och bä. Sen sa hon jag kanske borde fortsätta plugga eftersom jag klarar av det. Sen sa hon att jag kanske borde ta uppehåll för att det får man faktiskt göra och att man får unna sig själv det. Blev jag klokare på det? ... jag vet inte.

sött felmeddelande

Our hamster powered servers are overloaded. They are begging for a minutes rest.
Somebody please, think of the hamsters!

Nordman vill skjuta bävrar (dröm)

jag drömde att jag var ute och gick i mörkret. jag gick från min sommarstuga som ligger mitt i skogen vid en liten sjö i dalarna. Där ligger fler stugor, alla placerade utefter strandlinjen.
Jag gick framför ett av husen, över dess gräsmatta och när jag kommit förbi låg en stor lång hög med smala vedpinnar som vuxit samman med mossa. jag började klättra över på ett ställe där det inte var så högt. Då öpppnas fönstret och en äldre dam undrar surt vad jag håller på med. jag säger att jag bara skulle gå förbi, att jag trodde att det inte skulle vara något problem. Det är ju en bit att gå upp till vägen och gå ner igen. Men hon var missnöjd trots att jag brukade hälsa på dem när jag var liten. Nisse som jag brukade sitta och prata med som liten var tydligen sjuk och hon tyckte jag störde när jag gick där ute runt deras hus.
Jag fortsatta bort i mörkret längs strandkanten. ostadigt på hala stenar och grenar, skogs-strand. Kvistar från träd slog mot mig där jag sakta men envist tog mig fram.
en stund senare såg jag det stora huset, det som byggdes nytt när jag var liten. Det hade övervåning, rinnande vatten från en pump med reningsfilter från sjön och solceller som gjorde att de fick el och kunde se på tv. Huset såg tomt och mörkt ut. Det var länge sen jag träffade barnen som jag ibland hade lekt med. Husen som låg innan visste jag inte riktigt vilka det var som bodde i.
På väg att tappa fotfästet i leran insåg jag att det var tänt i huset några meter upp i backen. Det gick någon innanför fönstret och jag undrade om de kunde se mig. Så stannade figuren och tittade rakt på mig.

Inne i stugan var det varmt. Och torrt. Det var två män, han som pratat med mig genom fönstret var sångaren i Nordman. De hade blivit ivägskickade hit, mitt ut i dalarnas skog, för att få något gjort. För att prestera nya låtar. Han bjöd på stora kanelbullar. Han pratade om bävrar. Han sa att han ville skjuta dem. Jag bröt en bit från min bulle och sa att det tyckte jag inte alls att han skulle. Jag tuggade på bullen och tänkte att bävrarna bor inte i sjön utan längre bort om man följer ån en bit. Men det tänkte jag inte tala om för honom.