vår, vänner och DI-fest

i omvänd ordning:

DI-fest - är samma sak som mellanstadiedisko fast för vuxna... på dramatiska institutet. Gud vad trist det blir när man knappt känner någon och ljudvolymen är för hög för att det ska gå att prata. Men men.. jag kom iväg på nåt iaf.

Vänner - igår hade jag en dag där jag blev besviken på de jag tror är mina vänner. Och tankarna snurrade igång och jag såg bara dåliga saker... men idag ska vi grilla i solen så det blir nog bra.

Vår - när jag gick genom villaområdet på väg hem i förmiddags så krattar folk löv, de tvättar bilen och solen skiner. Det har blivit vår på riktigt. Det är så härligt!

jahapp...

Kom precis hem från läkaren som tog 140kr för ett återbesök på 5 min.
Jag ska få en remiss till sjukhuset så att läkarna där får leka lite med mig. Får väl se om de hittar nåt eller inte...
Sitter i sängen nu och myser. Är glad över min nya topp och det luktar gröncurry-kokosmjölk-kyckling gryta från micron och jag är hungrig!

Ikväll blir det till att försöka börja med nya kursen i skolan. Skönt att vara av med de dubbla tentorna som var förra veckan, ska bli spännande att se vad jag får för betyg bara. Och i lördags åkte jag till Vallentuna och hälsade på där. Det var länge sen nu så det var roligt att sitta och prata fram till efter midnatt. Sen på söndag var jag och D på en dansföreställning som heter Vibragera som uppfördes av två hörande och två döva dansare. Det var väldigt speciellt och abstrakt men ganska häftigt ändå. Ljudet under föreställningen växlade mellan tystnad, brus och dov bas som gjorde att hela salen vibrerade. Men det var för att de döva i publiken skulle kunna känna ljudet. Och på kvällen blev det Stand-up på Big Ben. De har tydligen gratis sånt varje söndag så dit kanske man ska gå oftare - någon som vill följa med?

nej nu kan jag inte skriva mer... min mage skriker efter mat..

Kampen om morgonen

Jag är så väldigt morgontrött. Och envis. Men D är också envis...
Han var fast bestämd att få upp mig tidigt och att jag skulle gå med honom till bussen för att vakna. Det var inte roligt alls. Men det var säkert bra. Det var kallt och ljust ute och jag kände mig som en trött gammal hund som var ute för att rastas. Väl hemma satt jag inrullad i täcket, drack te och tittade klart på filmen jag somnade framför igår. Sen somnade jag en liten stund.

Ursäkten (jag kommer alltid ha argument för att få sova på morgonen) är väl att jag sov för lite igårnatt eftersom jag satt och tentapluggade och sen var uppe tidigt för att skriva omtentan i juridiken. Jag tror att jag klarade den, det känns rätt bra. Tillbaka till ämnet: jag behöver lära mig en dygnsrytm. Men varför ska mornarna vara så svåra? Det är hemskt att gå upp tidigt och jag är mest en grinig zoombie.

Det är nog tur att D är så envis och tycker om mig så mycket som han gör, annars skulle han nog aldrig orka få ordning på mig.

Allvar

Dagens blogginlägg har tre punkter: Gammal, sommar och omtenta.

- jag tror jag börjar bli gammal och vuxen. Min yngre bror använder sig av ord i sammanhang som jag inte känner igen. Även om jag inte använder tonåringarnas språk längre så trodde jag ändå att jag förstod det... gammal!

- Till slut har jag kommit fram till ett definitivt beslut om hur sommaren ska spenderas. Jag har velat lite fram och tillbaka mellan att söka jobb och att skriva. Men jag har inte sökt några fler jobb, kan hända att jag kollar lite vad som finns för det kan vara trevligt att jobba några dagar. Men jag har bestämt mig för att skriva. Hoppas att jag kan ta mig i kragen och vara effektiv så att sommaren inte försvinner till att sola, slappa och leka runt. Fast sånt är också viktigt.
Sommaren kan bli väldigt jobbig då det är ganska jobbigt det jag ska syssla med. Men jag vet att jag kan klara det. Och det känns skönt att veta att D kommer vara där. Jag är ganska säker på att han inte kommer springa sin väg för att det blir några tunga dagar.

- Omtentan är på Onsdag morgon. Idag är det söndag... jag fick tacka nej till släktkalaset som skulle fira mormors 79årsdag. Imorn och tisdag är det obligatoriska redovisningar på universitetet. Nu är det allvar. Jag måste få in allt om juridik i huvudet igen. och jag måste få in mer fakta för det vore inte särskilt roligt att behöva göra en omtenta till på samma ämne.

Flickan som ropade Ooh!

Alla känner till historien om pojken som ropade varg. Han ropade och ropade och folk reagerade men där fanns inget. Sen var det ingen som trodde honom när det var på riktigt.

Just nu känner jag mig som flickan som ropade Ooh! Nämnt namnen på killar som jag träffat men inget som utvecklat sig till nåt riktigt. Så nu, när jag ropar Ooh! och det är på riktigt. Jag känner att det är svårt att greppa eller försöka beskriva men det har varit seriöst och allvar från första stund. Det är riktigt. Det är verkligen RIKTIGT. Men då är det ingen som reagerar.

Han träffade min familj förra helgen och på söndag firas mormors födelsedag med släkten. Mamma sa något i förbifarten men jag förstod inte vad hon syftade på - om jag tänkt att han skulle följa med eller om det var en diffus inbjudan från hennes sida. Så jag frågade och fick ett svar som löd ungefär (om man kortar ner det): Ja, jo men han är välkommen... jag tänkte väl mer om det bara är nåt tillfälligt så... men annars.. men om det är seriöst... jag menar ni har inte känt varandra så länge...

Mamma och alla andra: HAN KOMMER STANNA KVAR. Det är han och jag nu.

(kanske ska tillägga att min mamma tyckte mycket om det intryck hon fick av honom. Men just nu är jag lite arg och besviken, det är evigheter sen jag kände som jag gör nu och varken familj eller vänner verkar förstå det)