Arbetet med en svår dikt.

(Skrev det här inlägget på dagoken i skribentforumet först men lägger ut det här med. Med svår menar jag innehållsmässigt och 'skriva/komma till'-mässigt. Och till dig A, om du läser. Jag förstår att det är tungt. Det är bara att ringa och prata om du vill. Jag känner att du säkert har andra som du hellre använder dig av för att hantera det här, personer som är i samma situation som dig. Men jag finns här, om du behöver mig.)

För några dagar sen förlorade en vän till mig en tjejkompis i en bilolycka. Jag känner mig lite dålig för att jag inte har frågat hur min kompis mår, jag kände inte hon som omkom. Men det fick mig att börja arbeta med en dikt. En viktig dikt. Jag vet hur jag vill att den ska vara uppbyggd, jag vet vilken känsla den ska ha och vilken känsla den ska lämna läsaren med.... Jag har skrivit upp en massa relevanta ord... Men jag har inte kommit längre. Den är svår. Den vill att jag ska arbeta fram den ordentligt. Jag tror den behöver det men det är lite frustrerande då jag inte är van att arbeta särskilt länge med en och samma text. Speciellt inte utan att ha ett utkast som jag kan laborera med... nu är det bara en tanke, en känsla och en massa uppradade ord.

Har jag rätten att ta en väns sorg som inspiration till att skriva om något jag aldrig upplevt? som jag inte har någon erfarenhet av? Får jag låtsas att jag har någon aning om hur det känns, hur det är när någon ung omkommer i en bilolycka? Vad vet jag egentligen. Den närmaste jag förlorat var min morfar i cancer för över tio år sedan.

Men dikten vill komma, den vill. Jag känner det. Och även om den är svår och motsträvig får jag väl ge den den tid och engagemang som den kräver för att den ska komma ut på pappret.

Lycka - Senryu

Som jag kanske sagt har jag börjat försöka mig på bundna kortformer av klassisk japansk diktning. Verkar som att det börjar sjunka in då ja lyckades spontanskriva en senryu (Haiku men utan krav på innehåll av årstid och natur). Jag kallar den lycka:


Mjuka rosa fluff

kommer dansandes mot mig

från dina läppar


.

28 sep 2009

Jahapp nu är jag 23...
gårdagen var underbar. Halva min familj kom förbi och så gjorde även bettan, D's pappa o bror samt familjen jag hyr av. Vi satt ute och fikade på tårta, kakor o muffins o hade det trevligt. Jag brukar tycka att födelsedagar är lite jobbiga men igår var det bara trevligt. På kvällen åkte jag och D in till stan och åt middag på RÖTT, riktigt gott och mysigt så det rekommenderas starkt. Mys mys

Idag prioriterade jag att sova istället för att gå på introlektionen för den här kursen. Har precis ätit en bit tårta och ska ligga på sängen och mysa fram tills jag jobbar. :)

Sova nu?!

Sen jag kom hem har jag bakat fem plåtar kakor (två sorter) sytt ett överkast och städat. Imorn kommer familj +D + D's föräldrar + Bettan + De jag hyr av på födelsedagsfika. Så då måste det ju finnas fika... å det måste vara städat... å de måste gå att sitta på sängen...

Oh vad skönt med helt nya lakan... God natt!

måndag morgon 21sep

Tuggar på en mörk choklad med mintfyllning, i form av en ferarribil till frukost. Har precis skickat ett mail till min gamla lärare, handledare och programansvarig för mina studier i linköping. Jag saknar den typena av studier. Jag saknar honom. Han är en av de få vuxna män som jag verkligen känt att jag kan se som en förebild.

Om en timme måste jag gå till bussen, vi har gruppmöte inför redovisningen av socialpedagogiken på onsdag. Och jag har inte riktigt förberett det jag borde. Det löser sig alltid men det blir till att äta brunch (inte mer godis, nej, utan färsk pasta) samtidigt som jag får försöka rädda mig själv.

Igår:
Vaknade med något i huvudet som påminde mig om att jag var ute kvällen innan. Pratade med min älskling och bestämde att vi skulle åka till stan och köpa mig en liten dator. Frukostfika på centralbadets uteservering var mysigt, det rekommenderas verkligen. Men att lita på hitta.se rekommenderas inte. Efter att ha tittat i affärerna i stan kom vi fram till att PC City var 700kr billigare. Enligt hitta.se skulle de finnas i Nacka. Vi åkte dit. De fanns inte där. Konkurrenten sa att de hade lagt ned redan innan sommaren. Så vi fick åka hem igen. Så det blev att beställa på nätet istället.

Snart kan jag ta med mig och skriva vart som helst. Blir nog bra både för studierna och för mitt 'författar-wanna-be:ande' :)